Det första jag fick lära mig när jag kom till Italien som 22 åring var att inte stirra mig blind på storlekarna. Är det något den italienska kvinnan kan så är det att klä sig efter sin kroppsform. Hon vet vad som passar och inte passar hennes figur därför har hon en mer individuell stil än vad jag ibland kan känna att den “nordiska” kvinnan har. Italienskan är måttligt intresserad av extrema trender utan koncentrerar sig mer på kvalitet och passform. Sedan så är hon ju alltid spot on vad det gäller färger och assessorer.
I’ve learned from the best. Min egen mamma var väl egentligen inte speciellt intresserad av shopping och mode MEN när hon väl handlade något till sig själv eller oss barn var det alltid av bästa kvalitet. Få plagg men hållbara och sköna. Däremot kvinnorna i min italienska familj har 100 % koll på kvalitet, passform, bårder, hur många trådar det finns i olika tyg eller maskinstickat, ädla och mindre ädla stenar, metaller, skinn, ull ( alla typer) etc. Jag har blivit drillad i 25 år så något borde ha gått in.
Jag inventerar min garderob var 6 månad, innan varje vår och höst. På det viset vet jag exakt vad jag har i garderoben när jag står i ett provrum och testar ett nytt plagg. Jag frågar mig alltid; kan jag matcha det här med något jag redan har hemma…svaret blir tyvärr oftast ja och plagget får följa med hem.
Jag väljer alltid ut några basfärger som jag kommer använda mest den kommande säsongen och kompletterar garderoben efter dessa färger. Mina basfärger denna höst är svart, brunt, beige. Den vita skjortan är en passepartout som vi säger på italienska, ja jag vet att det är franska, “en nyckel som kan öppna alla dörrar” med andra ord, passar till allt.
Looken jag valde i detta inlägg är ju väldigt klassiskt, hundtandsmönstrade byxor i bomull/ull, vit skjorta i bomull, en underbar svart väst i stretchlinne ( tror jag ), jag klipper alltid bort etiketterna då jag är rädd att de skall synas ( italienskor är allergiska mot etiketter) , skinnkavaj ( höstens, never without my…), små örhängen och en väska som sticker ut lite.
Accessoarerna är viktiga! Här gäller det att hålla balansen. Om det händer mycket i kläderna dra ner på accessoarerna och tvärtom. Jag älskar små och osymmetriska örhängen. Dessa darlingar köpte jag i Lissabon, biet är deras lyckodjur. Stenen är ljusgrön, det är kanske någon variant av akvamarin. Väskan är i tyg, hundtandsmönstrad även denna men större och starkare mönster än byxorna. Jag tycker inte att det stör men här kan man ju ha olika åsikter.
Dessa byxor har ett par år på nacken då det fortfarande var modernt med låg midja, vilket jag avskyr egentligen. Den svarta västen agerar brobyggare här, den binder likson ihop looken på ett harmoniskt sätt. Nu var det ju 17 grader varmt i Italien när jag fotade men hade jag varit i Sverige eller om någon månad här hade jag matchat looken med en kappa, antingen svart, brun, grå, taupe eller beige.
Och nu till mina älskade stövlar i nappa. Förra årets modell men ack så inne denna höst. I söndags var vi i Milano och jag såg flera kvinnor med liknande stövlar i olika färger. Skulle jag varit en riktigt trendnörd hade stövlarna gått över knäna men jag gillar den här klassiska höjden. Blockklack på 6m, stadig och bekväm. Jag gick 8600 steg i Milano i dessa godingar 🙂 så ni förstår vad jag menar.
Hoppas att jag kunnat inspirera och informera. Har ni frågor ellr tips, skriv gärna till mig som kommentar eller maila till mailto:ceciliaskor@gmail.com
“Fashion fade, style is eternal”
YSL